"Jag är i ett mörkt, mörkt rum.

Det är så mörkt, jag kan inte se något. Paniken griper tag i mig.

Jag letar efter ljus, tecken på liv. Men nej, det finns ingenting kvar.

Jag hör hur mörkrets tysta andetag flåsar mig i nacken. Bara du kan tända lampan."

En dikt jag skrev för ungefär ett år sedan. Jag vet inte hur jag fick idén till att skriva dikten, det bara dök upp i huvudet. Jag hittade den nu när jag rotade bland några papper.